Aktuella frågor och svar

Vilka personuppgifter samlas in om mig?

Du kan läsa om vilka personuppgifter som Andelslaget Optowest insamlar och ändamålet för insamlingen i vår

DATASKYDDSBESKRIVNING 

Hur beställer jag fiberanslutnigen?

Ansök först om medlemskap i andelslaget genom länken. Autentisering sker med bankkoder.

Medlemsansökan

.

Optowest kontaktar dig och skickar avtal för fiberanslutningen samt meddelar när fiberanslutningen kan installeras.

Ifall du har frågor kan du kontakta Optowests genom att skicka ett e-postmeddelande till info@optowest.fi eller ringa 045 874 9554.

När och till vilket konto skall jag betala fiberanslutningen?

Efter att avtalet om fiberanslutning har undertecknats av båda parterna skickas en faktura. Betalningstiden för en andel i andelslaget är 30 dagar netto.

När får jag min fiberanslutning?

Under byggandet av stamkabeln utbyggs även parallelt byanätverken längs med stamkabeln. Byanäten byggs ut först där största intresset finns. Om kanel finns nära ditt hus så kan inkopplingen ske inom mycket kort tid.

Följ med informationen som ges på Optowests hemsidor angående utbyggnaden av nätet.

Gäller samma fiberanslutningspris även fritidsboende?

Ja det gäller alla inom områden och prissättningen är den samma för alla andelslagsmedlemmar, solidarisk prissättning. Se dock begränsningar i Prislistan.

Vår fastighet ligger ytterom det utbyggda området. När får vi fiber?

Om intresset är stort inom ett område så bygger vi ut nätet där också. Var aktiv och samla ihop grannarna och de som ligger längs med linjen till kopplingspunkten på stamkabeln. Vi har redan sådana exempel där utbyggnaden görs utanför kampanjområdet.

Meddela intresse genom att bli medlem i andelslaget.
.

På vår lägenhet finns det flera hus. Behöver alla en egen fiberanslutning eller kan vi dela på samma?

Ja, alla behöver göra ett eget avtal om en egen fiberanslutning om det är frågan om olika hushåll. Är det samma familj och hushåll så räcker en anslutning som man delar på.

e-postserver på utgående e-post i Optowests nät

Om ni har problem att skicka e-post då datorn är kopplad till Optowests nät kan det bero på att inställningen på utgående postlådan är fel. Felet rättas till genom att ange som utgående e-postserver smtp.ktnet.fi 

Operatörer förhindrat vanligtvis att någon skickar e-post från en annan e-postserver än den egna. Detta för att förhindra spam-post. I vissa e-postprogram kan man lagra flera utgående postservrar för att inte behöva byta varje gång  man förflyttar sig till en annan operatörs nät. Använder man sk. Web-mail så har man inte detta problem.

Vanliga frågor och påståenden om optisk fiber

Inte behöver jag optisk fiber, jag klarar mig bra med nuvarande bredband!

Visst, men utvecklingen stannar inte. För 4-5 år sedan ”klarade” man sig med bredbandshastigheter som nu inte räcker till mera. Hela tiden kommer allt fler tjänster som kräver mer och mer av våra uppkopplingar. Våra nuvarande telefonlinjer har nått sin maximigräns för vad de klarar av.

Varför optisk fiber?

Det är den enda tekniken som är framtidssäker. Kapaciteten i en enda fiber, tunn som ett hårstrå, är tillräcklig för att överföra Finlands hela nuvarande kommunikationsbehov.Fungerar med ljus, inte elektricitet = åsksäker, oftast nergrävd i marken och skyddad från väder och vindKlarar av många olika typers trafik; data naturligtvis, men också telefoni och t.ex. TV-sändningar.

De trådlösa lösningarna blir hela tiden snabbare!

Stämmer. Men högre hastigheter betyder högre frekvens, vilket i sin tur betyder kortare räckvidd. De supersnabba trådlösa lösningar som aviserats, klarar t.o.m. i teorin bara av avstånd på några hundra meter, i praktiken ofta mycket mindre.

Läs mera på t.ex. http://wirelessgigabitalliance.org

Dessa snabba trådlösa lösningar passar utmärkt för överföringen inom hemmet så att man slipper ledningsdragningar och kabelhärvor, men är inget för överföringen till hemmet.

Den trådlösa överföringskapaciteten är inte obegränsad och bör i första hand reserveras för de tillämpningar där kommunikationen kräver en sådan lösning t.ex. till och från mobila enheter (bil, flyg, tåg, båt mm.)

Varför ska vi bygga, det gör väl operatörerna?

Ja, det gör de väl. I tätorterna. Operatörerna fungerar på kommersiell basis och måste därför räkna med att få tillbaka sina investeringar på relativt kort tid. Det betyder att det skall vara lönsamt att bygga ut nätet, och då krävs att man får möjligast många anslutningar med minst möjliga insats.

Glesbygden är helt annorlunda. Ingen operatör har visat intresse att bygga i glesbygden. Vill vi ha snabba bredband på glesbygden måste vi bygga dem själva.

Och det viktigaste! Om vi äger nätet kan vi garantera ett fritt och öppet nät, där alla operatörer kan konkurrera på lika villkor med sina tjänster, vi blir inte i händerna på bara en operatör.

Varför andelslag?

Om vi själva ska bygga så måste vi organisera oss på något sätt. Andelslag är en beprövad och fungerande bolagsform som har använts och fortfarande används i många liknande sammanhang. Tänk bara på telefonins start, eller på vattenandelslag eller S-butikskedjans start eller på hur väglag fungerar.

Till vad behöver man det?

Behovet finns redan nu i synnerhet när det gäller bilder. Bildstorlekarna och antalet bilder som finns tillgängligt över internet har vuxit explosionsartat under några få år, och det syns inga tecken på att denna utveckling skulle stanna.

Möjligheterna att ladda ner filmer, eller att se på film eller TV-serier över internet ökar för var dag. Många TV-leverantörer har bara under det senaste året byggt ut sina tjänster som just nu i praktiken innebär att man kan se på det senaste avsnittet av de populäraste TV-serierna över nätet strax efter sändningen i ”vanliga” TV:n.

Flera bolag bjuder möjlighet att teckna kabelTV abonnemang bara man har en tillräckligt snabb bredbandsförbindelse (= optisk fiber) Tänk, inga antenner på taken mer!

Distansarbete, ett modeord för några år sedan, har inte riktigt fått fart, mest beroende på att det inte har funnits tillgång till tillräckligt snabba förbindelser. Men det betyder inte att inte folk fortfarande skulle vara intresserade. Och då är det landsbygden som gäller, för det är ju där man vill vara och distansarbeta. Distansarbete skulle dessutom spara kostnader, färre resor, mer miljövänligt.

Det blir för dyrt, inte har jag råd med en anslutningsavgift på ca 3000 €!

Jaha! Och vad kostar nuvarande bredband då? På bara fyra fem år lägger vi ut samma summa pengar och har fått – vad? Det är klart att det kostar, det gör det oberoende vem som bygger, men investerar vi själva, så äger vi själva också något. Ingen kan komma och plocka bort nätet på det sätt som nu sker på många håll i landet med telefontrådarna.